
- 84
289. Bortsett från det formella förfarande som kommissionen inledde i december om ett stödprojekt
till förmån för Siemens Bauelemente OHG för tillverkning av halvledare med stor kapacitet, har det i
de ärenden om stöd till forskning och utveckling som behandlats av kommissionen (omkring 120 under
år 1997) inte förekommit några särskilda svårigheter.
2.2. Sysselsättning och utveckling
290. Sysselsättningen är kommissionens största bekymmer under en tid då medlemsstaterna, med
några få undantag, lider av en aldrig tidigare skådad arbetslöshet. Det blir allt svårare att få den
allmänna opinionen att delta i eftersträvandet av Europeiska unionens mål så länge inga effektiva
åtgärder vidtas för att avskaffa den strukturella arbetslösheten i Europa. Det bör dock understrykas att
de sysselsättningsstöd som medlemsstaterna ibland tillgriper för att förbättra sysselsättningen ofta är ett
olämpligt redskap i detta hänseende. Dessutom finns det en risk för att dessa stöd flyttar problemen till
andra medlemsstater. Syftet med en kontroll av stöden är framför allt att undvika denna effekt, som på
sikt påverkar den europeiska industrins konkurrenskraft och därmed sysselsättningen. Kommissionen
kommer således att se till att sysselsättningsstöden inte beviljas i strid med gemenskapens mål.
291. Efter Europeiska rådets extraordinära möte om sysselsättning, som hölls den 20 och 21
november i Luxemburg, antog de 15 medlemsstaterna “riktlinjer” för att främja sysselsättningen inom
unionen. Framför allt rekommenderas det i artikel 27 i riktlinjerna inom området för konkurrensregler
om statligt stöd att man koncentrerar sig på de stödordningar som främjar ekonomisk effektivitet och
sysselsättning utan att ha någon snedvridande effekt på konkurrensen.
292. Ett av de redskap som medlemsstaterna använder i kampen mot arbetslöshet är att minska
arbetskraftskostnaderna. För att klargöra under vilka omständigheter sådana åtgärder omfattas av
stödreglerna, offentliggjorde kommissionen i januari ett tillkännagivande om kontroll av statligt stöd
och sänkning av arbetskraftskostnaderna
166
. I tillkännagivandet preciserar kommissionen den skillnad
den gör mellan dels allmänna åtgärder för att sänka arbetskraftskostnaderna, dels sektoriella åtgärder
som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 92 i fördraget. Allmänna åtgärder utgör inte statligt
stöd, medan sektoriella åtgärder bör betraktas som stöd
167
. Kommissionen anmodar medlemsstaterna
att i allmänhet välja en minskning av arbetskraftskostnaderna genom allmänna åtgärder i stället för
genom stöd. Som exempel kan nämnas att kommissionen betraktade det belgiska projektet “Maribel
quater”
168
som en allmän åtgärd, eftersom det anpassar socialavgifterna inom alla sektorer i förhållande
till kroppsarbetarnas andel av det totala antalet anställda vid företaget. Detta är en objektiv och
genomblickbar parameter, som inte diskriminerar mellan olika företag eller sektorer. Däremot ansågs
det att den franska planen för stöd till textilindustrin, som minskar arbetskraftskostnaderna i en särskild
sektor på bekostnad av andra verksamhetssektorer, utgjorde statligt stöd. Eftersom stödet hade
karaktären av driftsstöd, beslutade kommissionen att det var oförenligt med den gemensamma
marknaden och måste återbetalas
169
.
293. Kommissionen är medveten om den mycket viktiga roll som utbildningen av de anställda spelar
för att sysselsättningen och konkurrenskraften skall kunna upprätthållas i unionen. Kommissionen
anmodar således företagen och medlemsstaterna att investera i utbildning. När de åtgärder en
medlemsstat vidtar har formen av statliga stöd, bör dock kommissionen se till att stöden inte snedvrider
166
Kommissionens tillkännagivande om kontroll av statligt stöd och sänkning av arbetskraftskostnaderna (EGT C 1,
3.1.1997, s. 10).
167
I de riktlinjer för sysselsättningsstöd som kommissionen antog 1995 (EGT C 334, 12.12.1995, s. 4) fastställs de
kriterier som kommissionen använder för att bedöma sysselsättningsstödens förenlighet med den gemensamma
marknaden.
168
Ärende N 132/97, stödordning för att minska socialavgifterna för arbetsgivare som sysselsätter kroppsarbetare
[Maribel quater] (EGT C 201, 1.7.1997).
169
Ärende C 18/96, försök med att sänka de sociala kostnaderna inom textil- och skosektorn (ännu ej offentliggjort i
EGT).
Comments to this Manuals