
- 86
2.5. Undsättnings- och omstruktureringsstöd
300. Den ökande betydelsen av denna typ av stöd oroar kommissionen, med beaktande av hur
utvecklad den gemensamma marknaden är. Kommissionens femte rapport om statligt stöd i unionen
173
för perioden 1992–1994 visade att antalet ad hoc-stöd hade ökat betydligt. Dessa utgjordes
huvudsakligen av stöd till omstrukturering av företag i svårigheter. Kommissionen åtog sig inom ramen
för den handlingsplan för den inre marknaden
174
som den lade fram för Europeiska rådet i Amsterdam
att skärpa bestämmelserna i riktlinjerna om statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag
i svårigheter. Vissa ändringar som bekräftar vissa principer eller preciserar vissa punkter, bland annat
tillämpningen av principen om att stöd beviljas endast en gång (one time, last time)
175
lades fram vid det
multitalerala mötet den 4 november för sakkunniga från medlemsstaterna inom området för statligt
stöd.
301. Kommissionen fäster stor vikt vid nödvändigheten av motprestationer för att kompensera för de
konkurrenssnedvridande effekter som orsakas av stöd till omstrukturering, framför allt när företaget i
fråga är verksamt på en marknad med överkapacitet. Kommissionen rekommenderar att
motprestationerna är lika betydande som de konkurrenssnedvridande effekterna. Kommissionen
kommer som tidigare att vara mindre strikt när det gäller kravet på motprestationer i fråga om stöd till
omstrukturering som beviljas små och medelstora företag, om dessa har endast en liten marknadsandel
eller i all synnerhet om de är belägna i stödområden.
302. Om en medlemsstat åtar sig att privatisera ett offentligt företag som den omstrukturerar med
hjälp av stöd, tar kommissionen hänsyn till ett sådant åtagande i sitt beslut, dels för att åtagandet kan
vara en ytterligare garanti för att företagets lönsamhet återställs snabbt, dels för att en privatisering
genom ovillkorlig anbudsinfordran gör det möjligt att avlägsna de konkurrenssnedvridande effekterna
176
. Bland annat i sitt beslut om GAN-koncernen ställde kommissionen som villkor för sitt godkännande
att den franska staten åtar sig att avyttra GAN-koncernen och dess bankdotterbolag CIC, antingen
tillsammans eller separat.
2.6. Exportstöd
303. Enligt fast rättspraxis
177
är stöd för export av varor eller tjänster till länder inom unionen eller
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i allmänhet oförenligt med den gemensamma marknaden.
Med exportstöd avser kommissionen i synnerhet allt stöd som gäller varumängder och omsättning
förknippad med försäljning till utlandet.
304. Kommissionen antog den 18 juni ett meddelande om kortfristig exportkreditförsäkring,
tillämplig från och med den 1 januari 1998 för en femårsperiod. Kommissionen har hittills avhållit sig
från att kontrollera stöd till exportkrediter och försäkringar för exportkrediter, men rådets arbetsgrupp
för exportkrediter drog slutsatser som visade att det är nödvändigt att kommissionen vidtar åtgärder vad
gäller statligt stöd. Det visade sig att exportkrediterna hade en snedvridande effekt på konkurrensen på
två nivåer:
173
KOM(97) 170 slutlig, 16.4.1997.
174
KOM(97) 184 slutlig, 6.5.1997.
175
I sin dom av den 5 november 1997 i mål T-149-95, Ducros mot kommissionen, ännu ej offentliggjord, bedömde
förstainstansrätten att tolkningen av de gällande riktlinjerna och framför allt punkt 3.2.2.A i dessa inte gör det
möjligt att dra slutsatsen att omstruktureringsstöd som beviljats flera gånger är oförenligt med den gemensamma
marknaden. Principen om att stöd beviljas en enda gång, sådan den anses vara för närvarande, är således enligt
förstainstansrätten endast vägledande och inte tvingande (se punkt 66 i domen).
176
Den sistnämnda punkten bekräftades i ovan nämnda dom som avkunnades av förstainstansrätten (se punkt 68 i
domen).
177
Se framför allt EG-domstolens dom av den 10 december 1969 i de förenade målen 6/69 och 11/69, Frankrike mot
kommissionen, REG 1969, s. 523.
Comments to this Manuals